Erica – Chic Mama

Det regnar för fullt här ute nu och jag har precis stigit upp efter en timmes sömn efter maten, ja jag blir som en pensionär som måste sova middag när jag är gravid så trött men nu känner jag mig mycket piggare igen.
Följde med M och Elwira ut på en promenad tidigare till butiken och var där en stund och sedan hem och laga middag. Är så skönt att vara ute i friska luften och jag verkligen njuter av promenader nu, förutomhus mår jag bättre av att vara.
Det är så behagligt att höra regndropparna falla och jag önskar jag satt ute på mormor och morfars ljusa utomhus veranda och läsa en bok och smaska på något gott samtidigt, det hade varit mysigt nu.

Jag tänkte på det efter att ha läst ett par kommentarer här om att skaffa ett till barn att det är individuellt hur man som föräldrar vill göra med det och jag har full förståense för alla, om man vill skaffa tätt, vänta eller kanske bara vill ha ett barn.
Det är så mycket som spelar in hur var och en vill göra, det är inte bara att "skaffa ett till barn".
Vår tanke och vilja var från början att skaffa ett till barn rätt tätt som jag sagt men det hade vi förmodligen inte gjort ifall vi inte haft det så lätt med Elwira från första start.
En del folk tycker inte om att man säger så, att man haft det lätt för det får man ju inte ha? en del konstiga reaktioner har jag fått på den fronten.
Bara för att vi haft  det enkelt nu så kommer vi väl förmodligen få allt vi inte fått med Elwira! nej *tvi tvi* vi får hålla tummarna  att vi får ett  lika snällt barn till som Elwira, om det nu ens är möjligt?

Känner kroppen sig redo för att bli gravid, har vi tid, ork, ekonomi – ja det är mycket som ska tänkas på inför planeringen av nr två, så var det iallafall för oss, att viljan fanns var en av sakerna det inte var något tvivel om.
Min kropp återhämtade sig snabbt  efter förlossningen, trots att jag inte tränat och jag kände mig absolut redo fysiskt för ett till. Att man ska lyssna på kroppen så säger alla men det är verkligen sant.
M har eget så han har möjlighet att vara väldigt flexibel och det är guld värt för våran del och det gör mycket både nu och iframtiden.
Jag jobbar 67% och har fasta tider på jobbet så jag känner att jag absolut kommer ha tid men man har väl aldrig såpass mycket tid som man vill med sina barn oavsett hur mycket eller lite man jobbar?
Att tiden sällan räcker till är ingen nyhet.  Att orken kommer vara mindre ibland det hör ju också till oavsett hur många barn man har tror jag, vi alla är trötta ibland. Det viktigaste är att hålla ihop och hjälpas åt som förälder och försöka få det så jämställt som möjligt att prata och lyssna på varandra är så betydelsefullt det tycker jag gör så att man undviker onödiga gräl, exempelvis om man pratar om "problemet" direkt istället för att samla på sig en massa som sedan exploderat vid ett annat tillfälle då bägaren rinner över, väldigt onödigt. Ett barn skaffar man ihop och då ska man även hjälpas åt på bästa sätt efter sina förutsättningar.

Det går aldrig  veta hur det blir med allt, så sa vi när jag plussade men det man kan göra är att tänka positivt och hjälpa och stötta varandra i alla lägen och det tycker jag vi är bra på. D små  sakerna är oftast viktigare än de stora.
Vi kan bara hoppas på att allt går bra nu med lillbebis i magen, jag undrar vad det är för filur? 
Det här är en spännande resa vi börjat!